Biomedicinska analytiker spås en ljus framtid på arbetsmarknaden. Den stora vågen av pensionsavgångar de närmaste åren gör att efterfrågan i Sverige växer kraftigt. På Arbetsförmedlingens hemsida finns i dag runt femtio lediga tjänster att söka och enligt prognoser kommer det att saknas närmare 2 500 biomedicinska analytiker inom hälso- och sjukvården år 2030.
I skuggan av de goda framtidsutsikterna har det dock blivit allt svårare för arbetsgivare att rekrytera biomedicinska analytiker trots att intresset för utbildningen har ökat stadigt de senaste åren. Nu väljer många landsting att lösa det problemet genom att ersätta dem med icke legitimerade yrkesgrupper.
- Det är en bekymmersam utveckling vi ser. Vi behöver en samsyn nationellt på hur vi ska lösa rekryteringsbehoven och vem som ska göra vad på laboratorier. Vilka arbetsuppgifter ska utföras av biomedicinska analytiker ur ett patientsäkerhets- och kvalitetsperspektiv och vilka kan utföras av andra yrkesgrupper, säger Agneta Colliander, ordförande i yrkesorganisationen för biomedicinska analytiker, IBL, och biträdande verksamhetschef vid Laboratoriemedicinska kliniken i Region Örebro län.
Hotad patientsäkerhet
I höstas beslutade Västerbottens läns landsting att konvertera tolv biomedicinska analytikertjänster till tjänster som kan sökas även av andra yrkesgrupper med snarlik utbildning, exempelvis molekylärbiologer och biomedicinare. En nödvändig lösning, säger Ewa Lassén som är verksamhetschef för Laboratoriemedicin på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
- Vi som arbetsgivare måste ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö och i slutändan även för patientsäkerheten. Vi har svårt att rekrytera biomedicinska analytiker trots att vi är en utbildningsort och vi kan inte låta laboratorierna vara underbemannade. Därför fortsätter vi arbetet med att försöka vara en attraktiv arbetsgivare genom att bland annat erbjuda våra medarbetare utvecklingsmöjligheter och varierande arbetsuppgifter, förklarar hon.
Västerbottens läns landsting är långtifrån ensamma om att se denna lösning som enda utväg i nuläget, men där har konverteringen blivit mycket uppmärksammad och mötts av kraftiga reaktioner både från personalen och från fackföreningar. Frågan de ställer är om patientsäkerheten inte hotas när man väljer att överlåta analys av patientprover till icke legitimerad personal.
Genomslag på politisk nivå
- Man sänker krav på en god och säker hälso- och sjukvård i och med konverteringen av tjänster, säger Jenny Olsson, Vårdförbundet Västerbottens ordförande.
- Som nyutbildad biomedicinsk analytiker som har tagit ut min legitimation för ett år sedan funderar jag naturligtvis på vad mina tre utbildningsår på universitetet och min yrkeslegitimation är värda. Jag kunde lika gärna ha läst ett annat program på universitetet och ändå kunnat arbeta som biomedicinsk analytiker, säger Jennifer Arnqvist, leg. biomedicinsk analytiker, Transfusionsmedicin, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Sedan konverteringen av tjänsterna inom Västerbottens läns landsting har Jennifer Arnqvist, tillsammans med en grupp kollegor, arbetat aktivt med att försöka påverka denna utveckling. Aldrig förr har så många debattartiklar som rör biomedicinska analytiker och yrkesgruppens framtid skrivits och publicerats. Ett mål är att sätta frågan på agendan hos landstingspolitiker.
- Vi har bland annat skickat vykort till partirepresentanter inom landstingsledningen och detta ledde till att oppositionen bjöd in oss till ett lunchmöte för att diskutera konverteringen av tjänster. Det var ett givande möte där vi pratade om biomedicinska analytikers kompetens, arbetsuppgifter, rekryteringsprocesser samt bättre villkor och fler karriärvägar för de anställda. Efter vårt möte diskuterades frågan också under landstingsfullmäktiges möte, säger hon.
Men lika viktigt har det varit att göra allmänheten uppmärksammad på vikten av det arbete som utförs av biomedicinska analytiker inom hälso- och sjukvården och inte minst betydelsen av rätt utbildning hos laboratoriepersonalen.
- Jag tycker att det är viktigt att värna om och stå upp för vår profession. Det är viktigt att allmänheten förstår vad en biomedicinsk analytiker gör och varför det inte är lämpligt att ersätta yrkesgruppen med andra yrkesgrupper som bedöms ha snarlika kompetenser. Precis som alla vet vad en sjuksköterska gör och förstår varför de inte ska ersättas med andra yrkesgrupper, säger Mikaela Kinnunen, leg biomedicinsk analytiker, Klinisk genetik, Norrlands universitetssjukhus.
Det finns sätt att lösa bristen
Hur kan man då lösa bristen på biomedicinska analytiker och säkra framtida kompetensförsörjning? Ansvaret för att leda, planera och kontrollera verksamheter på ett sätt som uppfyller kravet på god vård vilar på arbetsgivaren. Det är även arbetsgivaren som bestämmer vilka yrkeskategorier som kan anställas inom hälso- och sjukvården samt vilka arbetsuppgifter och vilket ansvar en befattning omfattas av.
- Som arbetsgivare har man ett ansvar för patientsäkerhet och kvalitet samt att man har rätt person på rätt plats med rätt kompetens. Steg ett är att fundera på vilka arbetsuppgifter, som i dag utförs av biomedicinska analytiker, som kan utföras av andra yrkesgrupper. Det finns många goda exempel på arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper där biomedicinska analytiker har en mer övergripande roll med ansvar för exempelvis utbildning och kvalitet. Den biomedicinska analytikern är i dessa fall den som är kunskapsbäraren och säkrar att personerna har fått utbildning och behörighet, säger Agneta Colliander.
Monica Fröjd, ombudsman på fackförbundet Naturvetarna, ser också en förändrad arbetsfördelning på laboratorierna som en lösning på kort sikt.
- Biomedicinska analytiker kan ta ansvar för mer avancerade arbetsuppgifter och bör även få kompensation för det, säger hon.
Ett annat sätt är att göra yrket mer attraktivt med bättre villkor, bättre lön och fler karriärmöjligheter. Vårdförbundet arbetar tillsammans med IBL för införande av en nationellt reglerad specialistutbildning och möjlighet till akademisk specialisttjänstgöring där biomedicinska analytiker får möjlighet att gå en specialistutbildning med full lön inom ramen för sin anställning.
- Specialistutbildningar är en tydlig karriärväg som skulle öka intresset för yrket och utbildningen till biomedicinsk analytiker, säger Jennifer Arnqvist.
Linköpings universitet har en ettårig kompletteringsutbildning för personer med en biomedicinsk grundutbildning som leder till biomedicinsk analytikerexamen och möjlighet att ansöka om yrkeslegitimation.
- Arbetsgivarna borde ha det som krav, att personer som inte är utbildade biomedicinska analytiker måste komplettera sina utbildningar och ansöka om yrkeslegitimation för att få anställning, säger Jenny Olsson.
- Vi måste även vara ödmjuka och erbjuda praktik- och utbildningsplatser till nyanlända. I Sverige räknar man att det finns runt 80 personer med en biomedicinsk analytiker-bakgrund som är aktuella för att söka svensk legitimation, säger Agneta Colliander.
Behöver biomedicinska analytiker
I dag står laboratoriemedicin inför stora förändringar med allt större krav på snabb, säker och mer personcentrerad vård. Biomedicinska analytikers kompetens som inkluderar hela analyskedjan, från provtagning och analys till provsvar, är en viktig pusselbit i dagens och framtidens komplexa hälso- och sjukvård.
- Biomedicinska analytiker är grunden inom laboratoriemedicinsk verksamhet och jag tror att all publicitet har haft god effekt. Biomedicinska analytiker har i många intervjuer lyft professionen och berättat vilket roligt och utvecklande arbete de har. Inom Västerbottens läns landsting har vi i år inte haft problem med rekryteringen av sommarvikarier och de biomedicinska analytiker som precis har avslutat sin utbildning har blivit erbjudna anställning. Dessutom har antalet sökande per utbildningsplats dubblerats vid årets antagning vid Umeå Universitet, från 0,7 förstahandssökande till drygt 1,4. Detta sammantaget ger gott hopp inför framtiden, berättar Ewa Lassén.
Men konvertering av tjänsterna sänder dubbla budskap.
- Hur ska jag någonsin kunna rekommendera mitt livsviktiga bristyrke för en ungdom om jag inte kan känna mig värdefull för min arbetsgivare? Hur ska jag stå för att vi behöver universitetsutbildade människor inom vården om det inte lönar sig, säger Mikaela Kinnunen.
